Två sprintar räcker: tio ger dig inte bättre kondition
Den som har gått ett intervallpass vet hur det brukar se ut. Sex, åtta, tio ruscher för fullt, och på den sista darrar benen på pedalerna. Det känns logiskt att tio sprintar borde ge mer än en. Forskningen säger något annat, och det är goda nyheter för den som har ont om tid.
I augusti 2026 skrev Women's Health om en studie som kopplade sprintar till hjärthälsa, och mindbodygreen ägnade samma år flera artiklar åt korta intervaller. Under allt detta ligger en praktisk fråga som metaanalyserna från 2026 nu kan besvara: hur många sprintar behövs egentligen?
Vad en sprint är i de här studierna
Det handlar inte om att springa fort en stund. I nästan alla studier menar man att trampa på en motionscykel med all kraft i 20–30 sekunder mot ett tungt motstånd, en ansträngning som ingen orkar hålla i en hel minut. Forskarna kallar metoden sprintintervallträning.
Det man mäter är maximal syreupptagning, VO2max, alltså hur mycket syre kroppen kan använda när den tar i allt den kan. På gymmet kallar vi det kondition. I en av studierna som vi återkommer till längre ner beskriver forskarna måttet som en viktig markör för hälsa.
Det här visade 93 försök
Den största sammanställningen gjordes av Hutchinson och kollegor vid University of Stirling i Skottland och publicerades 2026 i Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. Man slog ihop 93 försök från 78 studier, med 1 188 personer som körde sprintar för fullt på cykel i minst två veckor och fick sin VO2max mätt före och efter.
I genomsnitt ökade konditionen med 8,3 %. Blev förbättringen större hos dem som körde fler sprintar per pass? Nej. Varje extra sprint hängde ihop med en förändring på minus 0,04 %, vilket i praktiken är ingenting. Sex sprintar kostar mer än två och ger inget tillbaka.
Det som spelade roll var tiden. Varje ytterligare vecka med träning var kopplad till 0,7 % mer förbättring. Forskarna påpekar också att det klassiska upplägget med fyra till sex sprintar på 30 sekunder sparar mindre tid än man brukar påstå, kan vara svårt att tolerera och är tungt att hålla fast vid.
Det är regelbundenheten som räknas, inte plågan
Här ändras ditt sätt att träna. Om två sprintar räcker lika långt som sex blir passet ungefär tio minuter långt, och då är det mycket lättare att upprepa vecka efter vecka. Enligt samma analys är det just upprepningen som ger resultat över tid.
Metcalfe och Vollaard sammanfattar tidigare forskning på samma sätt i en översikt från 2024 i Applied Physiology, Nutrition, and Metabolism. Man har sett gynnsamma anpassningar i ämnesomsättningen och i hjärta och kärl hos dem som regelbundet gör bara två eller tre sprintar på 20–30 sekunder inom ett pass på 10 minuter.
Det stämmer med det vi skrev om att träna i korta stunder på fem minuter. Blodstudien där byggde på sex sprintar på 30 sekunder under ett enda pass. Här handlar det om vad som händer under flera veckor, och för konditionen behöver man inte komma i närheten av sex.
Och blodsockret och kolesterolet?
Efter 40 är konditionen inte det enda värdet som intresserar dig. I en metaanalys av Li och kollegor, publicerad 2026 i Journal of Sports Sciences, ingick 40 försök med 1 460 deltagare. Där jämförde man sprintar med ingen träning alls och med måttlig konditionsträning i jämn takt, som att cykla eller promenera.
Jämfört med att inte träna förbättrade sprintarna fasteinsulinet, insulinresistensen samt LDL- och totalkolesterolet. Mot måttlig konditionsträning blev det i stort sett jämnt, med en liten fördel för sprintarna när det gällde insulinresistens. Varken sprintens längd eller antalet sprintar per pass påverkade resultatet.
Det finns dock ett viktigt förbehåll: forskarna bedömer tillförlitligheten som låg till mycket låg, eftersom studierna skilde sig mycket åt och vissa resultat ändrades så fort man tog bort en enda studie. Se det som en lovande signal, inte som ett löfte.
Det här bevisar studierna inte än
Först frågan om vilka som studerades. Forskarna i Stirling drar sin slutsats för otränade personer, och nästan alla försök som ingår gjordes på cykel. I studien av Thomas och kollegor, där man jämförde två, tre och fyra pass i veckan, deltog 42 inaktiva personer med en medelålder på 25 år. Är du 45 är det inte dig man har studerat.
Sedan vad man mätte: kondition, insulin och kolesterol, inte hjärtinfarkter eller levnadsår. Och till sist vem som står bakom. Vollaard, medförfattare till alla fyra arbeten som vi hänvisar till, uppger i översikten från 2024 forskningsfinansiering från företaget Integrated Health Partners. Det gör inte siffrorna fel, men det är bra att känna till.
Har du högt blodtryck eller en hjärtsjukdom, eller har du varit inaktiv i flera år, så prata med din läkare innan du tar i för fullt, eftersom en maximal ansträngning är precis den sortens belastning som man bör stämma av först, även om den bara varar i tjugo sekunder.
Ditt pass på tio minuter
Använd en motionscykel där motståndet går att ställa in. Värm upp genom att trampa lugnt några minuter. Höj motståndet och kör för allt du har i 20 sekunder. Sänk sedan motståndet och trampa sakta tills andningen har lugnat sig. Kör en andra sprint och avsluta med några lugna minuter.
Två eller tre pass i veckan räcker, gärna inte två dagar i rad. I studien av Thomas gav två pass i veckan under sex veckor 10,2 % bättre kondition, inte mindre än tre eller fyra pass. Kom också ihåg vad man såg i Stirling: vinsten kommer från veckorna du samlar på dig, inte från sprintarna du staplar.
Tränar du på Gym Triple X kan du lägga sprintarna i slutet av styrkepasset eller ge dem en egen dag. De ersätter inte resten av konditionsträningen, och vi har skrivit om hur mycket cykling hjärtat behöver i veckan för att det ska märka skillnad.
Vad ”för fullt” betyder just för dig är inte alltid lätt att avgöra själv. Detsamma gäller hur sprintarna får plats utan att styrketräningen blir lidande, och det är lättare att reda ut med någon som ser dig cykla. Om det låter bra kan en personlig tränare på Costa del Sol lägga upp det tillsammans med dig, i lugn takt och utan förpliktelser.
Källor
- Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports (2026). Number of Sprint Repetitions in a Sprint Interval Training Session Does Not Moderate Improvements in V̇O2max With Training: A Systematic Review and Meta-Analysis.
- Journal of Sports Sciences (2026). Effects of sprint interval training on markers of metabolic health: A three-level meta-analysis of randomised controlled trials.
- Applied Physiology, Nutrition, and Metabolism (2024). Reduced-exertion high-intensity interval training (REHIT): a feasible approach for improving health and fitness?
- Applied Physiology, Nutrition, and Metabolism (2020). Reducing training frequency from 3 or 4 sessions/week to 2 sessions/week does not attenuate improvements in maximal aerobic capacity with reduced-exertion high-intensity interval training (REHIT).